komma

I substantiv

1. komma(tegn)

II uregelmæssigt verbum

1. komme

Pappa kommer antagligen sent hem i kväll

Far kommer nok sent hjem i aften

Hon kom springande

Hun kom løbende

2. komme fra (oprindelse)

Mamman kommer från Slovakien, pappan från Grekland

Moren kommer fra Slovakiet, faren fra Grækenland

3. vil, skal + infinitiv (om noget fremtidigt)

Jag kommer att sakna dig

Jeg vil savne dig

4. få til at

Hennes memoarer kom mig att minnas min egen skoltid

Hendes memoirer fik mig til at huske min egen skoletid

5. komme/havne (om placering)

Jag vill absolut inte komma i tidningen

Jeg ønsker ikke at komme i avisen

6. komme, få orgasme

Ha något att komma med

Kunne sige noget interessant

Komma sig av något: Det kommer sig av att...

Bero på noget: Det beror på at...

Det som komma skall

Det, der vil ske

Det var dit jag ville komma

Det var lige det, jeg ville sige (snakke om)

Hur kommer det sig att...?

Hvordan kan det være, hvad beror det på?

Kom inte och säg att...!

Kom ikke her og sig at...!

När allt kommer omkring...

Når man nu tænker sig om...

Kom an! Sätt igång och slåss!

Kom an!